Skriven i samarbete med Trafikverket
Norrbotniabanan ska åstadkomma något som på 1880-talet verkade både farligt försvarspolitiskt och opraktiskt för träindustrin - att knyta ihop de 27 milen mellan Umeå och Luleå med en järnväg utmed kusten. Idag finns de största städerna längs denna sträcka och de människor som arbetar och lever här behöver kunna resa snabbare och mer miljövänligt. Många av Trafikverkets projekt löper över generationer av människor och därför måste de vara både dynamiska och långsiktiga. I denna miljö arbetar Per Vedin och Marie Eriksson på Trafikverket. Vi träffade dem för att höra mer om detta gigantiska projekt.
- Det enda vi vet i ett så här stort projekt, som pågår under så lång tid, är att förutsättningarna ändras. I vårt arbete bygger vi in att vara innovativa och flexibla längs vägen. Just nu studerar vi på detaljnivå hur banan ska gå mellan Umeå och Skellefteå, vi träffar människor och verksamheter längs vägen för att i detalj kartlägga sträckan, säger Marie som är en av banbyggets 6 projektledare.
Det framgår att Marie älskar sitt arbete, ingen dag är den andra lik trots att projektet pågått i tio år och troligen pågår i ytterligare tio. Marie har varit med sedan de riktigt tidiga skedena och sett utvecklingen vilket är värdefullt för hennes kollegor. Hon har läst teknisk biologi med miljöteknisk inriktning.
- Jag har haft användning för min utbildning. Det spännande med Trafikverket är att det känns lätt att byta inriktning. Det finns många möjligheter, säger Marie.
Per Vedin, ledare för teknikfunktionen i Norrbotniabanan, vars ansvar är att samordna de tekniska resurserna i projektet, berättar att ett stort antal civilingenjörer ska rekryteras de närmaste åren. Faktum är att det inte endast är civilingenjörer inom anläggning, systemvetenskap och miljö som behövs. Det kommer också att behövas leverantörer som entreprenörer och projekterande konsulter.
Per är civilingenjör Väg och Vatten och har haft en bred karriär där han tidigare arbetat med tunneldrivning inom gruvindustrin men också som utredare på Transportstyrelsen.
Planerna för Norrbotniabanan påverkas av politiska beslut och det är ständigt viktigt att sköta kommunikationen med omvärlden. Trafikverket arbetar för att projekten hålls öppna och transparenta eftersom allmänheten har många synpunkter. Norrbotniabanan är framförallt ett mycket efterlängtat projekt i norra Sverige och både Per och Marie upplever att energin är positiv kring vad de gör. Det blir mycket samordning både internt och externt, därmed är det ett ovanligt socialt ingenjörsjobb.
- Samhällsnyttan är stor, arbetet vi nu gör påverkar generationer framöver. Vi minskar 80 000 ton koldioxid per år genom att flytta över godstrafik på järnväg. Vi halverar också restiderna för många som nu kan börja pendla mellan kuststäderna. En pendlare kan få halverad restid och vi kapar verkligen distans mellan människor här, säger Per Vedin.
En viss oro märks ändå eftersom man inte vet om finansieringen är säkrad norr om Skellefteå än. Det som är beslutat är cirka 7 miljarder för sträckan Umeå-Skellefteå. Hösten 2018 var det byggstart för sträckan Umeå-Dåva och det är nu här Marie och hennes kollegor är ute och dokumenterar.
Kommande sträckor beslutas om längre fram. Det är lätt att dagligen hamna i detaljer som ska sättas men båda är överens om att de ofta lyfter blicken och ser framåt. Det framgår tydligt att deras organisation verkligen lyfter det stora perspektivet.
Vill du lära dig mer om hur det är att arbeta på Trafikverket?
http://www.trafikverket.se/jobboframtid
Här hittar du samtliga lediga ingenjörstjänster från Trafikverket